iPod säljaren...
Ska jag ringa honom och berätta att jag inte kan?
Ska jag ringa honom och berätta att vi ses utanför pressbyrån vid 11?
Vad kommer vi prata om? Skulle inte jag bara köpa en iPod?
Jag var bara nyfiken…
Nu vill han träffa mig. Det gör mig obekväm. Vad hade han tänkt sig..
Ska vi gå på stan och prata i timmar som vi vore gamla vänner.
Berätta våra synpunkter om hans iPod. Vad vi tycker är dåligt och bra?
Kommer vi sitta där och gömma oss bakom ingenting.
Mina tankar är helt ur balans.
Vad ska jag säga? Ska jag starta något? Måste komma på något…
Jag beställer en latte och kollar sedan på den här "Leo"..
Han kollar förvirrat efter något att köpa. Har han inte haft tid nog tänker jag?
Eller har han utearbetat hur han ska få mig från allt folk? För att sedan slå till och förgöra mig?
Han pekar på mig och säger osäkert till servitrisen: Jag tar samma som han och nickar...
Det är tyst...
Vad fan har jag gett mig in på?!?!
Jag kommer med ett påstående om dagens mp3 spelare... han kanske skrattar.
Åt mig eller med mig.. det vet jag inte.
Det blir tyst igen. Jag hör mig själv andas. Så jävla tyst är det.
Servitrisen kommer tillbaka... ställer stadigt ner min latte framför mig.
Ser exakt ut som när en golfspelare nyss slagit i en viktig putt.
Ställer sig på ett ben, rakt ut med det andra... och böjer sig framåt för att hämta upp bollen.
Sen går hon vidare bland borden och gör samma sak. Hon kanske spelar golf på fritiden?
Vi är åter igen bakom våra tidningar. Jag nynnar på henrik dorsins tingeling låt som fick ryssarna att gå i högvarv. Leo skrattar till och säger... den där låten!
Jävlar vilken förträfflig låt säger han!!!!!
Han gräver djupt i fickan... jag slänger min blick överallt för att hitta en väg att springa åt.
Jag kniper hårt om mina bestick för att skydda mig mot det han nu kommer att dra upp...
Jag håller på krypa ur mitt eget skinn...
Han drar upp sin iPod och visar den... för första gången... underligt.
Han skrattar för sig själv medan han letar efter något... varje låt han går förbi kisar han med ögonen... putar med munnen och säger saker som :"ohhhhh, vilka minnen" - "mycket behaglig låt det där" - "oh jävlar ja... alicia.. toppenbrud det!"
Sedan stannar han på tingeling låten... delar med sig av hörlurarna och vi sitter där... kind mot kind och lyssnar... skakar våra huvuden i musikens takt och tar en stor klunk latte... precis som bra vänner hade gjort.
Dagen efter kommer det stå stora rubriker i kvällstidningarna... "Marcus 16 år dog när han skulle köpa mp3 spelare via nätet"
Det visade sig vara en mördare som använde sig av falska annonser för att lura hem folk...
Förstod det!
Så jag tror jag klarar mig bra utan hans iPod…
fyfan vad trist. altlså helt ärligt, ingen nivå alls.
förstår inte skulle detta var något roligt?, sökte upp annaonsen på blocket, och skickade denna blogg så kanske blir nåt roligt av det.
Bra initiativ..
P ?
Förstår inte att du fortfarande orkar lägga ner tid att komma in här och klaga... så jävla tråkigt liv har du väl ändå inte?
Kommentarfunktionen finns faktiskt av en anledning Marcus.
word up
Du kanske inte har lagt märke till att jag bara kommenterar dina inlägg? Denna bloggen håller ju en bra nivå förutom dig, därför jag läser den.
Hur ser man inte detta inlägg som komiskt? Hela scenariot blir ju uppbyggt, varför är det så svårt och se det roliga i det? Själv skulle jag bli väldigt obekväm i den situationen som byggs upp och det skulle nog bli något man skulle garva åt senare i livet. Känns lite som något ur en komedifilm med den pinsamma tystnaden. Och p, om du tycker att Marcus gör så dåligt ifrån sig så borde det gynna de andra författarna på bloggen eftersom deras inlägg ökar standard, eller så Skippar du Marcus inlägg om det ska vara så påfrestande att läsa dem? Tycker personligen att du fyller upp en del av bloggen jävligt bra Marcus och du skall för fan fortsätta med det också.
keep going!
Tror du jag är dum i huvudet eller? Eller är du dum i huvudet eller? Det är väl klart jag förstår att det går att se något kul i det och det är väl det han vill få fram också. Jag tycker det personligen är skittrist och banalt och ditt inlägg känns bara ännu mer krystat än allt marcus skriver.
Om du Marcus ska skriva kan du väl iaf försöka vara dig själv annars blire aldrig roligare än såhär.
Var jävligt roligt att höra jack jonsson...
Hoppas du fortsätter läsa herrskapet.blogg.se!
Det är väl klart du får ha den åsikten men vi behöver inte gå till personangrepp bara för att vi har olika åsikter?
Och om du känner att min kommentar var ännu mer krystat än allt Marcus skriver, får jag helt enkelt gratulera Marcus för då är han enligt din åsikt inte den som skriver sämst i alla fall. För den titeln verkar gå till mig.
Vänligen sluta debattera mot varandra med helt fel grunder.
JJ, Patrik gick till personangrepp pga att han uppfattade det underförstådda personangreppet från dig i din första kommentar, där du ställer frågan hur man inte kan se det som komiskt.
Alla som läst är förståss införstådda vid att historian byggs upp och avslutas med någon slags poäng, dock så ställer sig både Patrik och den namnlösa sig frågandes till hur vida det komiska verkligen är komik, i deras bemärkelse.
Flames
Om det uppfattades som ett personangrepp får jag helt enkelt be om ursäkt till både P och den namnlösa.
Men något som den här bloggen erbjuder är är ju humoristisk differens vilket gör den högst läsvärd och det tycker jag man helt enkelt ska fortsätta med.
Som citerat från M bör man sluta debattera mot varandra på helt fel grunder och det är precis vad jag tänker göra. Tänker inte lägga ner någon mer tid på det här inlägget och helt enkelt fokusera på bloggen som man kom hit för i första början.
+1!
Bra sagt jack...
